31 oktober 2014

50 bästa låtarna från oktober 2014

Här har ni den bästa nya musiken som under månaden som gick fastnade på min ständigt uppdaterade Just nu-lista.


Watermät: Bullit
Fransk gladhouse med någonting som jag vill få till en tramporgel i huvudrollen.



Max Jury: Black Metal
Unga Max Jury från Iowa låter kanske mest som någon som gör en cover på Knocking On Heavens Door. Bra låt, enkelt men effektivt textgrepp.



Dotter: Flower
Lår er inte luras av den ganska platta Duffy-60-tals-retro-versen. När Johanna Maria Jansson väl kommer till refrängen blir det en elegant tur genom Lana Del Rey-land. Inte så dumt alls. Hade texten också haft något högre energivärde hade detta varit en av årets riktiga raketer.



Ólöf Arnalds: Patience
Isländsk artist vars hela album lätt är värt att lyssna igenom mer än en gång. Hennes udda sångstil får mig hela tiden att tänka på den där sångogram-tjejen som dyker upp en bit in i Terry Gilliams mästerverk Brazil.



Beatrice Eli: Moment Of Clarity
Tycker du också att Jessie Ware på sin andra skiva inte alls låter som en Sade för 10-talet, utan snarare oroväckande mycket som Jennifer Rush för 10-talet? Då kanske svenska Beatrice Elis tunga debutskiva Die Another Day är något för dig. Hon har en ogenerat aggressiv yta, men gör modern ganska tillgänglig soultronica i lite samma stil som vi trodde att Jessie Ware också gjorde. Men med oerhört mycket mer svärta mellan beatsen. Låten Girls är fortfarande bäst.




Lamaitre, Chuck Inglish: All I Need
Norska dunon Lamaitre får stå får månadens aussietronicainslag på listan.

The Drums: There Is Nothing Left
Den tredje svåra skivan lyckas The Drums riktigt bra med. Här är en av mina favoriter från Encyclopedia.

U2: Volcano
Efter att ha varit inne och vänt i halva världens iphones har Songs of Innocence nu också landat i Spotify. Detta är bästa låten från ett annars inte särskilt spännande album.

Nerina Pallot: Small Things
Har ni inte redan gjort det ska ni dyka ner i denna brittiska sångerskas snabbt växande bakkatalog. I år här hon nämligen släppt en femlåtars ep i månaden och lyckats hålla en genomgående angelägen nivå på samtliga. Här är senaste ep:ns starkaste nummer. Och innan jag är klar med denna lista har Nerina Pallot säkert hunnit släppa en ny ep.

Haley Bonar: Heaven's Made For Two
Haley Bonar lyckas som få andra förena amerikansk musiktradition med brittisk retrowave. Kill The Fun, som jag hade med här härom månaden, är bästa låten på nya skivan, men Heaven's Made For Two och många andra låtar håller också hög standard.

Avi Buffalo: Memories Of You
Arketypsik finurlig gitarrpop som alla i Beagle hade kastat sig över på Folk å rock i Lund på den tiden när butiken låg i hörnet av Klostergatan och Bytaregatan.

Martin Carr: The Santa Fe Skyway
Jag har inte haft någon som helst koll på vad Martin Carr ägnat sig åt sedan storhetstiden med The Boo Radleys på 1990-talet, men tack vare tips från Anders hamnade den här låten bland mina spellistor. Och om Carrs andra soloskivor är lika bra som senaste The Breaks finns här mycket  att fördjupa sig i.

Ben Howard: I Forget Were We Were
Han gör ju väldigt fin musik, men det är något som gör att jag inte riktigt kan släppa in den helt och hållet. Det känns lite väl tilltättalagt personligt på ett svårgripbart sätt. Men som sagt, en väldigt fin låt.

Spandau Ballet: This Is The Love
Det i efterhand kanske mest hånade av alla hånade band från 80-talet har här gjort en riktigt fin comebacksingel med helt rätt snits. Jag var ett stort Spandau Ballet-fan och såg dom till och med live i Pildamsparken i Malmö sommaren 1983 när dom precis höll på att brejka big time med True-skivan. Men fortfarande är det kanske B-sidan på Diamond som på något märkligt sätt påverkade mig mest. This Is The Love tar dock mer avstamp i det Spandau Ballet blev efter True.

Susanne Sundfør: Fade Away
Norges Robyn, som lyfte Kleerups senaste samling låtar, är lite kul att lyssna på även på egen hand.

Trent Reznor, Atticus Ross: Just Like You
Dom gör det igen med soundtracket till Gone Girl.

Kindness, Robyn: Who Do You Love?
Kanske roligare samarbete på pappret än i verkligheten.

Tomas Andersson Wij: Ikväll har du en vän i Malmö
Hans nya skiva är tyvärr inte ens i närheten av lika bra som den förra. Den här låten hamnar kanske mest här av lokalpatriotiska skäl.